7 anledningar till varför allt och alla irriterar dig

Uppdaterad 2 oktober, 2022

Publicerad

Irritation är ingen trevlig känsla. Den hindrar dig från att leva ett lyckligt och produktivt liv där du kan känna dig nöjd.

Irritation gnuggar dig som en sten i skon. Du känner den, men den är ofta inte tillräckligt extrem för att verkligen dra din fulla uppmärksamhet till den. Du lever liksom med det tills du till slut inser att du blir irriterad av din omgivning.

Och när du väl inser hur lättirriterad du är kan du börja ändra på saker och ting för att skapa ett lugnare utrymme.

Dessa negativa känslor tjänar dock användbara syften. Irritation och irritabilitet är båda föregångare till ilska. De fungerar som en varning för att det du upplever sannolikt kommer att driva dig mot en arg reaktion.

Det är ett sätt för din hjärna att ge dig en liten varning så att du kan försöka undvika att helt och hållet drivas in i ilska, vilket kan få negativa konsekvenser.

Men inte all irritation går från punkt A till punkt B på ett så sånt sätt. Det finns andra anledningar till varför du kan bli så irriterad hela tiden.

Så varför verkar det som om alla och allting irriterar dig? Vilka är orsakerna, och vad kan du göra åt var och en av dem?

1. Du konsumerar för mycket alkohol, koffein eller andra ämnen.

Många människor använder alkohol, koffein eller andra ämnen som en metod för att lindra stress. Problemet är att många av dessa ämnen faktiskt orsakar mer stress på grund av den långsiktiga effekten på nervsystemet.

Ett par glas vin kan vara ett bra sätt att koppla av en kväll. Ett par glas vin varje kväll kommer dock inte att vara så bra månader och år framöver.

Alkohol påverkar nivåerna av serotonin och andra neurotransmittorer, vilket kan öka ångest och leda till humörsvängningar. Den effekten kan hålla i sig från flera timmar upp till en hel dag efter att drickandet har upphört.

Koffein är ett stimulerande medel och kan förstärka ditt nervsystem. Det orsakar inte direkt ångest, men det förstärker ångest hos personer som är predisponerade för eller redan har en ångeststörning.

Denna stimulering kan orsaka ilska och irritabilitet, förkorta tålamodet och leda till impulsivitet.

2. Du får inte tillräckligt med sömn, eller så är det sömn av dålig kvalitet.

Hjärnan producerar många av de välmående, humörbalanserande kemikalier som den behöver för nästa dag under de djupaste sömnstadierna.

Människor som sover dåligt eller inte tillämpar god sömnhygien kan upptäcka att de blir irriterade mycket lätt och regelbundet. Det är svårt att ha tålamod när man är utmattad.

En god sömnhygien bidrar till den sömnkvalitet du får. Det innefattar saker som att ha en bekväm madrass och kudde, att inte ha lampor på i rummet som din hjärna kan uppfatta genom ögonlocken och att inte använda skärmar före sängen.

Att undvika ämnen som koffein, nikotin och alkohol förbättrar också sömnkvaliteten.

Att minska på vätska efter kl. 18.00 kan hjälpa dig att få en djupare sömn genom att kroppen inte väcker dig klockan 3 på natten för att gå på toaletten.

3. Du får inte tillräckligt med motion.

Att röra på kroppen ger många mentala och fysiska hälsofördelar. Din hjärna producerar endorfiner och dopamin när du motionerar (och du får extra vitaminer om du gör det ute i solen!)

Dessa kemikalier bidrar till att hålla ditt humör balanserat och ditt sinne lugnt. Motion är en stress- och ångestlindring som är helt naturlig och möjlig att uppnå för de flesta människor.

Även att bara ta en promenad upp och ner på gatan i 20 minuter med några dagars mellanrum ger stora fördelar.

Du kan märka att din irritation och irritabilitet minskar med regelbunden motion som stresslindring.

4. Du överbelastar dig själv och behöver minska din belastning.

Människor är inte maskiner. De flesta människor har svårt att upprätthålla ett hektiskt schema som håller dem upptagna, upptagna, upptagna.

Det är ett effektivt sätt att arbeta sig in i ångest och depression genom att inte ta sig tid att utöva egenvård eller varva ner.

Irritabilitet och kortsiktigt humör följer med dessa saker.

Se till att skapa tid för dig själv i ditt schema. Om du är en upptagen person kan du behöva skriva in vilopauser och träningstider i ditt schema. Till och med en 15 minuters meditationssession kan minska ångesten avsevärt när den används som en regelbunden paus.

Det är svårt när du jonglerar med arbete, familj och underhåll av hemmet, vilket är anledningen till att du troligen kommer att behöva göra tid. Säg nej till vissa ansvarsområden och låt någon annan sköta dem så att du kan stanna upp och ta ett andetag.

5. Miljön eller människorna omkring dig är inte hälsosamma.

Inte varje irritation är ogrundad. Det kan också vara din hjärna som försöker tala om för dig att en situation eller en person inte är rätt för dig.

Om du märker att du lätt blir irriterad på människor i din omgivning kan det vara så att de påverkar din sinnesfrid och lycka negativt.

Din hjärna kan försöka få dig att inse att du måste begränsa din tid med dessa människor eller hitta en ny miljö som inte är så stressig.

Kanske är det familj eller människor som du inte bara vill avbryta och vandra bort från. Kanske älskar du din karriär, trots hur stressig den är och hur vidriga medarbetare kan vara.

I så fall är det bra att ta dedikerad tid för att ge dig själv en chans att ställa om. Det kan bara vara en helg för dig själv på ett hotell eller fullt utnyttjande av de förmåner som ditt arbete kan erbjuda.

Många människor undviker att ta ut sin sjuk- eller semestertid eftersom de får skuldkänslor och känner att de inte är en lagspelare.

Fall inte för det skräpet. Ta ut den tid du tjänar in när du har möjlighet till det. Ta ut din semester. Använd din sjuktid när du behöver den. Den är din. Du har förtjänat den.

6. Olösta problem börjar dyka upp igen.

Ibland får vi inte det avslut eller den medkänsla vi behöver för att komma över en upprörande situation.

Det är lätt att svälja ilskan för tillfället, men den kommer utan tvekan tillbaka förr eller senare.

Irritation kan peka på att dessa känslor börjar dyka upp igen. Det kan vara din hjärna som talar om för dig att det här var fel, och vi har fortfarande inte löst det på ett sätt som vi kan vara må bra över.

Du kanske är irriterad på en person eller en situation. Behandlar de dig med respekt och hänsyn? Uppträdde de med respekt när ni hade en meningsskiljaktighet? Eller ignorerade de dina bekymmer och avfärdade dig?

Sinnet har svårt att släppa den här typen av situationer. Om du blir illa behandlad på jobbet och ingen verkar bry sig, kan ditt sinne vara oroligt för att tala om för dig att du måste ändra eller lösa situationen.

7. Dina krav är för höga.

Perfektionism kan få dig att känna dig irriterad och irriterad. En person som sätter ribban för framgång på samma nivå som perfekt dömer sig själv till misslyckande, ilska och irritation.

Ingen är perfekt, inte ens perfektionisten. Och genom att ständigt förstärka och intala sig själva att de måste vara perfekta garanterar de att de inte kommer att kunna känna sig nöjda.

Få saker är någonsin perfekta, och de få saker som verkar vara det är troligen inte eller kommer inte att vara det för alltid. Det är bara så saker och ting går till.

Perfektionism kan vara starkt relaterad till ångest och självkänsla. En brist på värde för sig själv och sina bidrag kan beröra samma känsliga punkter som irritation, ilska och irritabilitet gör.

Och att förvänta sig perfektion av andra människor är ett recept för katastrof. Du kan bli irriterad på andra människor för att du har satt ribban för långt utanför räckhåll för att de ska lyckas.

Människor är bristfälliga, röriga och ofta egenintresserade varelser. Ändå är det bästa sättet att närma sig dem med medkänsla och minimala förväntningar.

Kanske kan eller vill de inte uppfylla den standard som du har satt upp.

Prata om det och försök att hitta en gemensam grund med andra människor. Och försök samma samtal med dig själv om du märker att du är irriterad på den du är.

Förlåt dig själv för att du inte är perfekt, för det är du inte. Ingen är det. Människor fungerar helt enkelt inte på det sättet.

Karin Gustafsson
Om Karin Gustafsson

Karin är en erfaren kurator och psykoterapeut med över 15 års erfarenhet av arbete i både Sverige och Nederländerna. Hon har en examen i psykologi och en master i psykodynamisk rådgivning och psykoterapi från Stockholms universitet. Karin är även ackrediterad medlem i Psykoterapicentrum.

Karin använder ett integrativt förhållningssätt till rådgivning som bygger på en rad olika teoretiska ansatser, och hon gillar också att föra in mindfulness- och avslappningstekniker i sin praktik.